Krediter ökar köpkraften genom att konsumenterna kan spendera pengar som de egentligen inte har.

Krediter ökar penningmängden som näringslivet har nytta av genom att de får sälja mer varor och tjänster. Baksmällan är att priserna tenderar att stiga, inflation, och att konsumenterna en dag måste en dag betala tillbaka krediterna.

Kreditkorten blev mer och mer accepterade under 80-talet. En vild köp fest bröt ut. Inflationen tilltog.

Kortsiktigt skapar ökad tillgång till krediter och banklån till att företag och löntagare får bättre ekonomiskt ställt. Företag gör större vinster och kan anställa fler personer. Lönerna stiger på grund av att företag måste bjuda över varandra för att få tag i arbetare. Krediter får ekonomin att växa.

När inflationen tilltar minskar företagens vinster, löntagare får reellt sämre köpkraft. Priser och räntor stiger. Eftersom konsumenterna sitter med höga skulder får de sämre ekonomi när räntan ökar. Bankerna tvingas till restriktivare utlåning eftersom konsumenternas kreditvärdighet sjunker. Företagen gör mindre vinster och avskedar arbetarna. Utan jobb kan arbetaren inte betala sina skulder.

Krediter ökar penningmängden. Konsumenterna konsumera framtida löner, belånar sin framtida lön. Ekonomen Joel Kurtzman kallar detta för ”nästan pengar”. Pengar man inte har idag men som man får tillgång till genom krediter. Framtida löner betalar tillbaka krediterna. Följden blir att vi får konjunkturcyklar. Några bra år. Några sämre år. Krediterna måste konsolideras. När krediterna är konsoliderade kan köpfesten bryta ut igen.